Och matte är fortfarande sjuk.

Som tur är tar grannen ut mig på promenader. Hon har en stor lurvig kille som är skiträdd för mig. Jag bara lyfter lite på överläppen så sätter han sig bakom sin matte och han tittar inte en åt mig.

Fast ibland leker jag lite med honom. Låter honom nosa på mig någon sekund. Men sen... ja vad tror ni :-)

Exakt. Jag lyfter lite på läppen och så..... vips så slutar han.

Snacka om power.

Nä... nu ska jag krama matte så hon förstår att jag vill ha min kvällsmat.

Vov på er så länge